Välkommen till Tandberg & Partners blogg
I denna blogg presenterar vi nyheter och tankar kring de rättsområden vi verkar i
Den 29 oktober 2014 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen en dom rörande rätten att ta del av allmän handling för ett norskt företag. Domen innebär att det norska företaget får rätt att ta del av handlingen med motivering att då de inte är ett svenskt företag så gäller inte personuppgiftslagen för dem.
Det norska företaget, Accurate Care AS, begärde att få ta del av Socialstyrelsens register över samtliga legitimerade sjuksköterskor med motiveringen att uppgifterna skulle användas för legitimationskontroll och uppdatering av en databas.
Socialstyrelsen avslog begäran med motiveringen att det inte hade framkommit att Accurate Care AS behandling av personuppgifterna omfattades av något av de ändamål som anges i förordningen om register över hälso- och sjukvårdspersonal. Därmed ansåg Socialstyrelsen att ett utlämnande kunde medföra att personuppgifterna behandlas i strid med personuppgiftslagen (PuL). Därmed kunde Socialstyrelsen vägra att lämna ut uppgifterna med hänvisning till 21. Kap 7§ i offentlighets- och sekretesslagen där det står att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med PuL.
Problemet är att om man hävdar denna grund för avvisning, att den inte är i enlighet med PuLs regler rörande intresseavvägning, så måste lagen regler anses vara tillämpliga på företaget. Då PuL, enligt 4§, endast är tillämplig på sådana personuppgiftsansvariga (företag eller organisationer) som är etablerade i Sverige eller använder sig av utrustning som finns i Sverige.
Högsta Förvaltningsdomstolen konstaterade därför att då det norska företaget inte varken är etablerat i Sverige eller använder sig av utrustning som finns i Sverige, så är PuL inte tillämplig gentemot dem. Då Socialstyrelsen inte framfört någon annan grund för sekretess så fanns det därmed inga andra hinder för att lämna ut uppgifterna.
Kommer detta att medföra att alla utländska företag kan få ta del av alla allmänna handlingar i Sverige?
Svaret på den frågan är nej, men däremot kommer alla utländska företag få ta del av alla de allmänna handlingar som sekretessbeläggs med hänvisning till PuL.
0 kommentarer 
Nu har Google börjat radera inlägg från Google i enlighet med EU Domstolens utslag. En konsekvens är att en BBC journalists text inte längre är sökbar. Han kan inte riktigt förstå varför och har inte fått något svar av Google än. Söker man på den enda namngivna personen i texten dyker texten fortfarande upp, så det kan inte vara han som vill ta bort texten. Läs hela artikeln på BBCs hemsida.
Google har nu reagerat på domen från EU-domstolen den 13 maj 2014 där man tvingades att respektera EUs dataskyddsdirektiv (se föregående inlägg).
Google lanserade en webbsida den 29 maj 2014 europeiska medborgare kan begära att länkar till information om dem tas bort sökresultaten, allt i enlighet med EU-domstolens dom om rätten att bli bortglömd.
På webbsidan finns ett formulär där man kan lämna in sin ansökning, varefter ansökan kommer att behandlas av Google sammankallad kommitté bestående av ledande befattningshavare och oberoende experter för att försöka ta fram en långsiktig strategi för att hantera vad som förväntas bli en störtflod av förfrågningar från privatpersoner inom EU. För att göra en ansökan ska personen lämna in en digital kopia av en officiell identifiering, till exempel ett giltigt körkort, och välja från en rullgardinsmeny lämpliga europeiska land vars lag är tillämplig på begäran.
Vid bedömningen av ansökan kommer man från Googles sida att bedöma varje enskild begäran och försöka hitta en jämvikt mellan individens privatliv med allmänhetens rätt att veta och distribuera informationen.
Formuläret ger även utrymme för personen att skicka in stötande länkar och utrymme för personen att förklara varför länken är "inadekvata, irrelevanta eller inte längre relevanta, eller överflödiga i förhållande till syftet med att bearbeta dem”.
Google påpekar vidare att man vid bedömningen av ansökningarna kommer att överväga om resultatet inkluderar inaktuell information om en person, samt om det finns ett allmänt intresse av informationen, till exempel information om yrkesutövning, brottmålsdomar eller offentlig tjänsteutövning.
Kommittén som Google har satt samman består bl.a. av Jimmy Wales, grundare av Wikipedia , och Frank La Rue, FN: s särskilda rapportör om åsikts-och yttrandefrihet. Kommittén kommer dessutom att samarbete med EUs datainspektioner och andra europeiska intressenter.
Redan nu har Google tagit emot över 1000 anmälningar om att ta bort irrelevanta länkar.
Det är inte klart när Google kommer att börja ta bort länkarna. På sin webbsida säger Google att man "... arbetar med att färdigställa vår implementering av begäranden om borttagning enligt europeisk dataskyddslagstiftning så fort som möjligt. Under tiden ber vi dig fylla i formuläret nedan så meddelar vi dig när vi börjar behandla din begäran. Tack för ditt tålamod."
Google förlorade den 13 maj 2014 ett mål i EU-domstolen som tvingar dem att ta hänsyn till dataskyddsdirektivets krav på att man ska kunna ta bort en privatpersons uppgifter ur ett register. Målet berör möjligheten att söka på en privatpersons namn på Google och vilka länkar som kommer upp. Det specifika fallet handlar om en spansk medborgare som vände sig till dataskyddsmyndigheten i Spanien och krävde att Google skulle tvingas ta bort länkar som kopplades till sökresultat på hans namn.
Mannen i fråga hade till följd av obetalda socialförsäkringsavgifter tvingats sälja sitt hus vid exekutiv auktion 1998. Mannens namn förekom i den annons som förkunnade att auktionen skulle äga rum. 2010 begärde mannen att dels tidningen skulle ta bort sidorna alternativt ta bort hans personuppgifter från sidan, dels att Google skulle ta bort eller dölja hans personuppgifter så att de inte syntes bland sökresultaten.
Den spanska domstolen avslog mannens begäran mot tidningen, då den publiceringen av uppgifterna var laglig och skedde på order av arbetsmarknads- och socialministeriet i syfte att få största möjliga publicitet för auktionen.
Däremot biföll domstolen mannens klagomål mot Google eftersom den ansåg att publiceringen via sökmotorn omfattas av lagstiftningen rörande skydd av personuppgifter, och att Google därför skulle avlägsna den anmäldes uppgifter. Google överklagade den spanska domstolens beslut till spanska högsta domstolen som hänsköt fallet till EU-domstolen.
EU-domstolen definierar i sitt beslut en sökmotors verksamhet till att bestå i att lokalisera information som har publicerats eller lagts ut på internet av tredje part, indexera den på automatisk väg, lagra den tillfälligt och slutligen ställa den till förfogande för internetanvändare enligt en viss prioriteringsordning.
Vidare kom domstolen fram till att en sökmotors verksamhet ska anses utgöra ”behandling av personuppgifter” i den mening som avses i artikel 2 b i dataskyddsdirektivet, när informationen innehåller personuppgifter. Vidare ansåg EU-domstolen att sökmotorleverantören ska anses vara ”registeransvarig” för nämnda behandling av personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 d i direktivet.
Detta får till följd att sökmotors ägare som exempelvis Google, på begäran från en privatperson, är skyldig att från förteckningen över sökresultat, som visas till följd av en sökning på en persons namn, avlägsna länkar till webbsidor som publicerats av annan part och som innehåller information om denna person, även i de fall detta namn eller denna information inte tidigare eller samtidigt avlägsnas från annan parts webbsidor och, i förekommande fall, även om själva publiceringen av informationen på nämnda webbsidor är laglig.
Dock innebär det inte att all information rörande en privatperson per automatik ska tas bort vid en begäran. För att det ska ske krävs det att den berörda personen orsakas skada av att informationen i fråga återfinns i förteckningen över sökresultat. Eftersom den berörda personen, med beaktande av dennes grundläggande rättigheter enligt artiklarna 7 och 8 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, får begära att informationen i fråga inte längre ska göras tillgänglig för den breda allmänheten genom att upptas i en sådan förteckning över sökresultat, väger dessa rättigheter i princip inte bara tyngre än sökmotorleverantörens ekonomiska intressen, utan också tyngre än den breda allmänhetens intresse av att få tillgång till denna information vid en sökning på den berörda personens namn.
Domstolen begränsade dock rätten till bortagande av information till om den berörda personen innehar en position i det offentliga livet som motiverar att den breda allmänheten har rätt att få tillgång till informationen i fråga.
En intressant aspekt på detta är definitionen av en sökmotors verksamhet. Vad gäller om jag via aftonbladet.se kommer åt nyheter från TT. Blir då Aftonbladet tvunget att ta bort länken på begäran från en privatperson? Troligen ja, då TT är en tredje part och aftonbladet.se uppfyller de övriga kriterierna.